Har jag precis sett på TV4+ nu i 4,5 timme.

Den var BRA!

Det var en dramaserie från 1992 i 2 delar (båda sändes efter varandra nu i kväll) som handlade om Jackson 5 och Michael Jacksons uppväxt från att vara ett av flera misshandlade barn i en stor familj till att bli artist och stjärna.

Ger lite mer förståelse för allt konstigt han gjorde senare i livet.....

OM du missade den i kväll så hyr den för den finns nog på video eller DVD.

Har gråtit en hel del i kväll också av oro över att vara helt ensam hemma (de andra är bortresta) och veta att 17 års sonen är ute och festar med minst 8 starköl i väskan. Jag såg dem när han gick, men visste inte hur jag skulle göra för att stoppa honom - försökte prata med honom, men han bara suckade och sa att han skulle på fest 2 mil härifrån och inte visste hur och om han kommer hem i natt.

Så det känns VÄLDIGT oroligt och otryggt att gå och lägga sig nu ensam i huset med oron över vad som skulle kunna hända honom.

Att vara tonårsförälder är en jobbig och svår tid och hur man än gör och säger så känns det ändå som att det blir fel.

Vi har varit tonårsföräldrar nu i 8 år och ska vara det i 7 år till....pust o stön!!

(Just nu är barnen 13, 17½ och 21 år).

*GOD NATT OCH SOV GOTT och gör det åt mig också!!*

...om man nu ska använda sig av tonåringarnas uttryck!

Men jag fick ett totalt spel på min mycket sege trötte långsamme tjurige son som skulle packa inför sin Italienresa igår och bara gör som vanligt dvs sover hela dagarna och sitter vid datorn hela nätterna istället för att se till att det han ville ha med sig hade hamnat i tvättstugan i tid o var rent inför resan.

När han bara satt där vid datorn utan att göra minsta lilla ansats till att börja packa igår kväll så dampade jag totalt (enligt tonåringarna i huset) och slet ut alla sladdar till datorn han satt vid och till modemet. Sen gick jag och skruvade ur alla proppar till den våningen så att allt han hade på slocknade dvs TV, musik och datorn.

Han var "något" irriterad på sin mamma då OCH jag på honom!!!

Och hela kvarteret hörde det säkert också.....

Oj vad de grät......!!

Men om vi tar det från början så var nog hennes farmor och pappa mest nervösa. Själv verkade L hur lugn som helst inför att tala inför alla dessa människor.

Efter attt vi bl.a lyssnat på 7 olika klassers sånger så var det då dags för L att gå upp på "scenen" i kyrkan för attt hålla sitt tal. Hon talade naturligt, avslappnat o bra med micken i handen, tackade personalen på skolan för allt de lärt dem och för att de stått ut med denna pratiga klass - men som hon sa "om man inte pratar mycket så får man ju ingenting sagt!"

Hon berättade glatt om olika saker som hänt under de 7 åren som de gått på skolan utan att ens titta på sina stödord under hela talet, men när hon kom till slutet då hon skulle ta farväl av sina klasskamrater och tacka dem för den roliga tid de haft tillsammans så brast rösten och hon började snyfta samtidigt som hon försökte säga de sista orden vänd mot klassen.

Då ser vi hur flera av tjejerna i klassen också börjar snyfta o torka tårar (hela klassen satt på hedersplatserna framme i kyrkan vänd mot publiken eftersom de skulle sluta på skolan).

L lyckades gråtande till slut säga de sista meningarna och fick efteråt en STOR applåd från en ca 500 personer stor publik där MÅNGA också grät - i alla fall bland oss föräldrar o släktingar till eleverna i denna 6:a. Svärmor bredvid mig var alldeles rödgråten!

Efteråt så grät tjejerna i klassen o kramades som om de skulle placeras ut i olika världsdelar o aldrig se varandra mer.

Men de ska ju bara börja 7:an på en ny mycket större skola och där bli uppdelade i 3 olika klasser tillsammans med elever från andra skolor för att lära känna nya vänner.

L ser verkligen fram mot det och tycker det ska bli spännande med alla nya ämnen, men samtidigt har de haft det väldigt bra på sin lilla skola där det går elever i åldrarna 6-12 år men bara finns en klass i varje årskull.

Efteråt var vi på Thailändsk restaurang och åt och sen shoppade vi kläder hon o jag - den här gången faktiskt mest till mig! Ovanligt!!

Hon fick 3 plagg (jumper, jeanskjol, korta jeansshorts) och jag en svart liten handväska och 8 plagg (svarta 3/4 byxor, 3 olika tunikor (svart/korall), 2 leggings (cerise/svart), 2 koftor (korall/turkos).

Sen skjutsade jag henne till en klasskompis som bor på landet och där har de nu varit alla 10 tjejerna i klassen och lagat tacos tillsammans och haft roligt i 6 timmar - men nu borde hon komma hem snart!

17½ årige sonen är också ute o firar sommarlovet.....men det känns inte lika tryggt som lillasysters fest!!

Hoppas ni har haft bättre skolavslutningsväder än vi.

Här har det varit omkring 10 grader och regn hela dagen  : (

Nu ska jag borsta tänderna för att hoppa i säng - men det är krångligt och tar tid att borsta tänderna nu för tiden för i torsdags så satte de in räls nr 2 dvs den i underkäken så nu är jag silvergrå i hela käften!!

Det är inte vackert och det skaver o gör ont och är krångligt att rengöra eftersom matrester fastnar lite överallt.

Därför tröstade jag mig med lite extra shopping idag!   : )

"Den blomstertid nu kommer......."

Det är mysigt o nostalgiskt med skolavslutning tycker jag. Alla barnen är så fina och färgglada när de står där framme  i kyrkan o sjunger.

Jag ska först på mina elevers avslutning - de är 6-7 år o slutar förskoleklass och sen på yngsta dotterns - hon slutar 6:an.

Hon har "självförtroende så det räcker för hela familjen" så för några dagar sedan gick hon till rektorn och sa att jag vill hålla tal till personal o elever i kyrkan på skolavslutningen. Rektorn blev ju naturligtvis glad för initiativet så nu ska hon hålla tal inför över 500 personer i kyrkan i morgon.

Hon är inte nervös - MEN jag!!

Talet har hon skrivit själv och vi har inte fått läsa eller höra det förrän nu i kväll en gång, men det var bra och handlade om saker de gjort under de 7  åren på skolan och om hur bra de haft det och tack till de som gjort dessa skolår så bra.

Det var ungefär 1,5 sida handskrivet, men hon har gjort om det till ca 20 stödord på en lapp och det var den hon använde när hon talade inför oss.

Hon talade högt o lugnt med flyt och det lät naturligt o bra så klarar hon det på samma sätt i morgon framför micken i kyrkan så ÄR HON DUKTIG!

Då blir vi två stolta föräldrar !

Jag hade aldrig gjort det i den åldern!

Ibland kan man bli såååå irriterad på sina "kära barn" som är i åldrarna 13,17 o 21 år. 

Jag har varit på jobbet i 9 timmar, gått hem - vilket tar ca 25 minuter och nu är det strax dags att gå ut med hunden och diskhon är full med disk för ingen av dem har orkat tömma diskmaskinen.

21 åringen har varit ledig fram till 16 idag och ändå inte orkat tömma diskmaskinen. Sånt gör mig galen!!

Hon ska vara vuxen, men tror att hon kan vara någon slags hotellgäst här hemma när hon som nu är hemma från Göteborg i 5,5 dagar. Dessutom har vi knappt sett henne för att hon är med kompisar mest hela tiden.

Jag tycker nog mest om mina barn när de eller jag själv inte är hemma!

Då kan man känna saknad o längtan, men slipper bråka!

Är jag en hemsk mamma??!!

...på vår baksida! Stegen går fram och tillbaka längs med häcken fram till vår altandörr.Vem kan det vara?

Har sonen haft nattligt besök....?

Har han varit ute "på rymmen" i natt?

(Han var hemma från skolan igår för att han vaknade med 38,6 i feber och huvudvärk).

Eller har vi haft en smygande inkräktare på baksidan?

Mystiskt!

Tonårssonen som är 17 år hörde jag vara uppe i köket vid 4 idag på morgonen/natten och sen på toa så han lär ju sova hela dagen efter en natt vid datorn....??? eller vad han nu kanske har hittat på i natt!!

(Vi bor i ett "suteräng-radhus" där tonåringarnas rum, datorrummet och ett litet TV-rum/gästrum är nere och kök, vardagsrum och vårt sovrum uppe på entréplanet.)

I går eftermiddag fick vår snart 13 åriga dotter magsjuka, hon var dålig i magen hela eftermiddagen, hade 37,8 i feber, men kräktes bara en gång i går kväll, men då kom det helt oväntat och mycket! 

Nu håller jag tummarna för att jag och min man slipper bli sjuka !!!  : (

Tänk vad tiden går fort.....och så glada vi var då att jag klarade mig över nyåret innan det var dags att föda!

Precis idag så har Dennis fått en liten syssling en flicka som föddes samma datum. Kul!

I morgon åker vi hela familjen till Göteborg och klämmer in oss i Sophies lilla lägenhet på 27 kvm i 2 nätter. Det blir trångt, men kul att göra något tillsammans alla fem.

...vad gör man som förälder?

Vår som som fyller 17 år i januari använder det mesta av sin lediga tid till att sitta instängd i sitt rum och spela bland annat CS.

Är han ledig så sover han till framåt 14-tiden och sen sitter han vid datorn till långt in på natten.

Är det skoldag så är han sååå tröööött på morgonen, men efter skolan så sitter han där igen till sent på natten. Vi vet inte riktigt när han stänger av datorn och sover, för då har vi somnat för länge sedan.

Vad ska vi göra som föräldrar?

Mer än att t.ex dra ur proppen eller ta modemet och på köpet få ett stort bråk.....

Vi vill ju kunna resonera och prata med honom om detta, men det når liksom inte fram.

Visst är det bättre att han är vid datorn och LANar med kompisar på helgerna än på stan och dricker öl, men......

Som tur är så tränar han innebandy 2 gånger/vecka och spelar oftast en match på helgen så han lämnar i alla fall datorn vid dessa tillfällen.

Ett annat problem är att han inte äter!

Andra tonårskillar vräker i sig mat hör vi från andra föräldrar, men vår son äter inte mycket. Den vanligaste matsedeln för honom på en dag är:

frukost - en banan och ett glas oboy

lunch - skolmaten????

efter skolan - ett glas oboy

middag - ibland.....men ingen stor portion

kvällen/natten - en liter mjölk med oboy och några knäckebröd

Dessutom så hittar vi en hel del tomma läskflaskor och godispapper i hans rum.

Han är lång och smal ca 1,77 och 60 kg - men den här kosten kan ju inte ge honom särskilt mycket näring eller hur ??!!

Är du själv förälder och har eller har haft samma problem med dina tonåringar eller är du själv tonåring så ge oss gärna tips och råd på hur vi kan göra.

Tack på förhand!!